Invajo - Events tool

Vad, vem och varför? - Forskning om forskningskommunikation i Sverige

Digitalt möte via Zoom
28 september 2020
13:00 - 15:00
Lägg i kalender
Arrangör
Vetenskapsrådet, Vetenskap & Allmänhet, Linköpings universitet
Detta event har redan ägt rum!
Plats
Digitalt möte via Zoom
Datum
28 september 2020
Tid
13:00 - 15:00

Medverkande forskare

susannapriest.jpg

Susanna Priest, Editor-in-Chief, Science Communication


Susanna Priest is Professor Emerita at Texas A&M University and a researcher specializing in communication and public perception concerning emerging science and technology (including biotechnology, nanotechnology, and other emerging technologies). She has also taught at the University of South Carolina, Oregon State University, the University of Nevada, and George Mason University. Her Ph.D. in communication is from the University of Washington, where more recently she was a visiting scholar. She occasionally does consulting work related to science and risk communication. She is a Fellow of the American Association for the Advancement of Science. She has served as an advisor to a wide range of academic projects, government agencies, and private organizations on communication, public engagement, and public opinion issues, and reviews research submissions for a variety of academic organizations and scholarly journals.

Science Communication (SC) published bi-monthly, is an international, interdisciplinary social science journal that examines the nature of expertise, the diffusion of knowledge, and the communication of science and technology among professionals and to the public. SC addresses theoretical and pragmatic questions central to some of today's most vigorous political and social debates. This discourse crosses national, cultural, and economic boundaries on issues such as health care policy, educational reform, international development, and environmental risk. Science Communication unites international scholarly exploration of three broad but interrelated topics: Communication within research communities - Communication of scientific and technical information to the public - Science and Technology communications.
 

petershalvstor.jpg

Hans Peter Peters, Editor-in-Chief, Public Understanding of Science

Dr. Hans Peter Peters is a social scientist at the Research Center Jülich, Germany, and Adjunct Professor of Science Journalism at the Free University of Berlin. His scientific interests are in the domain of Public Communication of Science and Technology (PCST) and Public Understanding of Science with an emphasis on empirical research and international comparisons. Most of his research has dealt with public perception and communication of nuclear power, climate change, genetic engineering, biomedicine and neuroscience. A particular focus was on scientists as media sources and their role as “public experts” in environmental and risk issues. Currently, he is interested in three trends of science communication: (1) increasing strategic orientation of scientific communicators and its possible repercussions on science, (2) rise of the “public engagement” paradigm with its challenge of the traditional boundary between science and the public, and (3) science communication in an Internet-based media system with alternative paths to the public sphere.

Dr. Peters is honorary life member of the International Network on Public Communication of Science and Technology (PCST) and member of its Scientific Committee since 2002. He has published many book chapters and articles in scholarly journals such as Public Understanding of Science, Science Communication, Proceedings of the National Academy of Sciences, and Science.

Public Understanding of Science (PUS) publishes articles on the interrelationship between science and the public in the context of different societies. It considers contributions from a variety of disciplines and perspectives such as communication, social studies of science, psychology, philosophy & history of science, and political science; it is also open to contributions based on practical experience. "Science" is understood in a broad way including the social sciences and humanities, technological and medical innovations, and scientific expertise on climate change, environment and health.


emma.jpgEmma Weitkamp, Editor-in-Chief, JCOM Journal of Science Communication

Dr Emma Weitkamp is an Associate Professor in Science Communication at UWE Bristol and co-director of the Science Communication Unit, teaching predominantly on postgraduate science communication courses. Emma’s research interests explore the intersections between science journalism, public relations and policy and her portfolio of activities bridges both practical science communication projects and research. Current research projects are exploring the role of public relations practitioners in shaping science news and, through the EU funded RETHINK project, she is exploring the digital science communication landscape, particularly with respect to the diversity of actors within this space.

Emma is Editor in Chief of the Journal of Science Communication (JCOM), an open access peer reviewed journal focused on research in science communication. The journal covers a broad range of issues pertinent to science communication and public engagement with STEM, including citizen science as well as environmental and health communication, where these relate to communication of research. JCOM has published research relevant to both the academic and practitioner communities engaged in science communication since 2002.

 

jesperolssonfotoprivatdenna.png

Jesper Olsson, litteratur- och mediehistoriker, Linköpings universitet

Jesper Olsson är professor i språk och kultur med inriktning mot litteratur och mediehistoria vid Linköpings universitet. Han intresserar sig för förhållandet mellan litteratur, konst och medier och om medier som ekologier och infrastrukturer i kultur, samhälle och vardagsliv. Hans forskning har kretsat kring de trösklar och skärningspunkter som tagit form i den moderna historien genom uppkomsten av nya medieteknologier, och i synnerhet hur dessa har kommit att bearbetas inom modernistisk och avantgardistisk litteratur och annan konst.

Olsson har även engagerat sig i frågor kring kunskapsspridning och samverkan – som rapportförfattare, som medlem i den humanistiska tankesmedjan Humtank (2014–2017), genom arbetet med citizen humanities som programchef (2017–2019) för det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet The Seed Box. A Mistra-Formas Humanities Collaboratory vid Linköpings universitet och genom flera utomakademiska samarbetsprojekt, bland annat med Datamuseet i Linköping.


maikewintersfotosofianahringbauermindre.jpg

Maike Winters, doktorand i folkhälsovetenskap, Karolinska institutet

Maike Winters, doktorand i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet i Stockholm, kombinerar sin bakgrund inom journalistik och kommunikation med områdena global hälsa och epidemiologi. Hennes forskning fokuserar på vad riskkommunikation och felaktig information spelar för roll i utbrott av infektionssjukdomar, exempelvis ebolautbrottet i Sierra Leone och den pågående coronapandemin. Tillsammans med kollegor i Sierra Leone genomförde Maike projektet Contagious Misinformation Trial in Freetown förra året, som syftade till att ta bort felaktig information om tyfoidfeber på WhatsApp. Winters är också involverad i forskning om forskningskommunikation, där hon studerar vilken inverkan medicinska universitets pressmeddelanden har på artiklar i media.

Vid sidan om arbetet vid Karolinska institutet är Winters Chief Ignorance Hunter för Gapminder Foundation. Hon bistår i att utveckla och testa faktafrågor om globala trender. Foto: Sofia Nahringbauer

 

rolflidskogfotopavelkoubekiconphotographydenna9283.jpg

Rolf Lidskog, miljösociolog, Örebro universitet

Rolf Lidskog är professor i sociologi, vid Örebro universitet, med kompetens inom miljösociologi, miljöreglering och riskkommunikation. En central fråga i hans forskning är hur aktörer uppfattar, utvärderar och hanterar risker där det finns motstridiga åsikter om vad som är det lämpligaste sättet att hantera dem. Han har studerat en rad olika miljöområden som till exempel klimatförändringar, långväga luftföroreningar, kärnavfallshantering, hantering av farligt avfall och biologisk mångfald.

Rolf Lidskog studerar också expertisens roll i internationell miljöreglering, om relationerna mellan vetenskap och politik och analyserar hur miljöforskare tror att kunskap kan påverka beslutsfattande. Foto: Pavel Koubek Icon Photography
 
victoriawibeckfotodavideinar.jpg

Victoria Wibeck, programchef The Seed Box, Linköpings universitet

Victoria Wibeck, professor vid tema Miljöförändring vid Linköpings universitet, forskar om klimat- och miljökommunikation. Hon är programchef för miljöhumanioraprogrammet The Seed Box. Hennes forskning handlar om att analysera kommunikationsutmaningar och förstå hur olika samhällsaktörer, i Sverige och internationellt, skapar mening kring miljö- och hållbarhetsutmaningar. Ett återkommande fokus i Wibecks forskning är hur olika aktörer förstår och förhåller sig till vetenskapligt baserad information kring miljö, klimat, teknik och samhällsomställningar. Forskningen berör vad som formar uppfattningar hos olika grupper i samhället, hur frågor om klimatförändringar och hållbar utveckling kan kommuniceras för att bli relevanta för olika målgrupper och vilka trender som finns i medierapporteringen.

Victoria Wibeck analyserar också hur den snabba utvecklingen inom IKT-baserad visualisering kan användas i klimatkommunikation, och vilken roll användandet av visualiseringsverktyg spelar för meningsskapandet. Foto: David Einar

par.png

Shu-Nu Chang Rundgren och Carl-Johan Rundgren, didaktiker, Stockholms universitet

Shu-Nu Chang Rundgren är professor i didaktik och Carl-Johan Rundgren är docent i naturvetenskapernas didaktik, båda vid Stockholms universitet. De intresserar sig för den roll som olika kommunikativa resurser spelar för lärande i naturvetenskap, idéer kring vad man vill uppnå med naturvetenskaplig undervisning och vilken roll naturvetenskaplig kunskap har i ett bildningsperspektiv.

Deras forskning kretsar bland annat kring naturvetenskaplig medborgarbildning, särskilt i relation till naturvetenskap i media. Undervisningspraxis och lärandemiljöer samt hur naturvetenskap i media kan användas som ett verktyg i klassrummet står i fokus. En stor del av forskningen kretsar också kring samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (socio-scientific issues), exempelvis genmodifiering och klimatförändring, och hur sådana frågor lärs ut och argumenteras.